Danne ligger och snarkar brevid mig. När han orkar dra sig ur sängen ska vi ner till stan för att kika på lördagsmarknaden. Måste också köpa mig ett paraply så jag inte ser ut som en blöt katt när jag anländer till rinken senare ikväll. Det är match, Feldkirch-Lustenau, och det ska blir grymt kul och spännande att se!

 

Jag är i Österrike nu. Galet! Daniel är på träning och jag myser här hemma. Det gick bra att flyga igår, dock vart det extremt stressigt då jag mellanlandade i Berlin. Flyget var försenat, vilket innebar att jag fick springa som en tok för att hinna med flyget till Zurich. Jag hann, jag racade tillsammans med en gubbe, det tyckte jag var lite roligt. Han hejade på mig eftersom det tog längre tid för mig att mig igenom säkerhetskontrollen. Hurry up!!! The door is still open!! WIHOOOO! - Skrek han. Tillslut landade vi i Zurich, och vet ni vad. Självklart hann just inte mina resväskor med samma plan som mig. Förhoppningsvis kommer de idag, de sa att de skulle komma vid tre-fyra, men de har de inte gjort. I alla fall, när jag kom hem hade Danne köpt alla förra gångens favoriter milkachokladen, yoghurt  och shokodrink. Även en till Överraskning som jag åller lite hemlig ett tag till. Men trots alla överraskningar var det bästa nog att få pussa på Danne.

 

Idag har vi strosat runt i stan. Köpte nytt simkort och lite annat smått och gott. Lite kände jag igen mig efter förra gången jag var och hälsade på. Inte ligger stan så långt ifrån där vi bor heller, Typ 10 min promenad bort. Och här finns allt vi behöver. Overkligt på något sätt att v i ska bo här i åtta månader nu!!

 

 

Tjabba! Nu sitter jag här i mammas soffa och har precis fått i mig det vanliga kaffet efter maten. Vi har hunnit med att göra staden och Karlstad, fick till och med mig lite hem. Typ 9 kilo snus bland annat som mamma fixat till mig. Så nu måste någonting gamalt ut ur de radan packade resväskorna för att kunna fyllas med det nya. Imorgon åker jag tillbaka till Stockholm för att städa undan det sista hemma innan jag åker på onsdag. Det börjar pirra ordentligt i magen nu.

 

 

 

Det känns som 100 år sen jag skrev här men det ska det bli ändring på. Det är inget jag bara säger denna gång, för nu är det på riktigt. Det är nämligen så att det är dags att bege sig neråt på kartan. Igen. Daniel är redan där och jag kan knappt bärga mig tills jag får träffa honom igen, se vår nya lägenhet och få uppleva allt en gång till. Vart vi ska? Till Österrike såklart, men denna gång till Feldkirch. Aah vill åka NU!